Hur överklagar man en dom?

Tidsfrister och formkrav

En dom i tingsrätten ska överklagas inom tre veckor från det att domen meddelades (51 kap. 1 § rättegångsbalken). Missar du fristen är domen som huvudregel definitiv.

Formkrav för överklagandet:

• Skriftligt, riktat till hovrätten.
• Lämnas till den tingsrätt som meddelat domen — inte direkt till hovrätten.
• Ska innehålla parterns namn och personnummer.
• Ska ange vilken dom som överklagas (datum, målnummer).
• Ska ange vilka ändringar som yrkas (hela eller delar av domen).
• Ska ange grunderna — varför tingsrättens dom är felaktig.
• Ska innehålla bevisning och åberopade omständigheter.

Vad kan man överklaga?

Både den tilltalade och åklagaren kan överklaga tingsrättens dom. Målsäganden kan överklaga skadeståndsfrågan. Överklagan kan avse:

• Skuldfrågan — tilltalad anser sig oskyldig eller åklagaren anser att friande är fel.
• Rubriceringen — hur brottet klassificerats (t.ex. misshandel → grov misshandel).
• Påföljdsvalet — typ av straff (fängelse, villkorlig dom, böter).
• Strafflängden — antal månader/år.
• Skadestånd — storlek och grund.
• Rättegångskostnader — vem betalar vad.
• Förverkanden — beslut om att staten tar egendom.

Prövningstillstånd i hovrätten

Sedan 2008 krävs prövningstillstånd i hovrätten för många brottmål (49 kap. 13 § RB). Det innebär att hovrätten först prövar om målet är värt att ta upp.

Prövningstillstånd krävs när:

• Påföljden är böter.
• Påföljden är fängelse upp till sex månader.
• Frikännande dom för brott som högst kan ge fängelse sex månader.

Prövningstillstånd beviljas om:

• Ändringsskäl — anledning att tro att tingsrättens dom är felaktig.
• Granskningsskäl — nödvändigt för att kunna bedöma om domen är riktig.
• Prejudikatskäl — målet är principiellt viktigt.
• Synnerliga skäl — annat särskilt skäl att pröva målet.

Beslutet om prövningstillstånd tas normalt inom några månader. Om tillstånd vägras är tingsrättens dom slutlig. Om tillstånd ges prövas målet i sak av hovrätten.

Högsta domstolen — prejudikatinstans

Hovrättens dom kan överklagas till Högsta domstolen inom fyra veckor (55 kap. 1 § RB). HD tar dock bara upp mål med prejudikatdispens — det vill säga mål som är principiellt viktiga för rättstillämpningen.

Prejudikatdispens ges främst vid:

• Oklara rättsfrågor där vägledning saknas.
• Skiljaktiga hovrättsavgöranden i liknande frågor.
• Nya lagbestämmelser som behöver tolkas.
• Principiellt viktiga bevisfrågor.

HD tar upp endast ca 2-3% av de ansökningar som lämnas in. För privatpersoner utan principiellt nya rättsfrågor är chansen att få prövningstillstånd mycket liten.

Så går överklagandeprocessen till

Vilka chanser har man att vinna?

Enligt statistik från Domstolsverket ändras omkring 10-15% av de brottmål som prövas i hovrätten helt eller delvis. Chanserna skiljer sig åt beroende på vad som överklagas:

• Rena bevisfrågor — svårt att ändra, hovrätten följer oftast tingsrätten.
• Formfel i tingsrätten — relativt stor chans till ändring.
• Ny bevisning — kan leda till ändring om den är relevant och inte kunnat presenteras tidigare.
• Påföljdsfrågor — relativt stor chans till justering nedåt (mildare straff).
• Skadeståndsfrågor — ofta justeras beloppen uppåt eller nedåt.

Resning — sista utvägen

Om en dom fått laga kraft (vunnit laga kraft = kan inte längre överklagas) finns i undantagsfall möjlighet till resning (58 kap. RB). Detta är en extraordinär åtgärd.

Resning kan beviljas när:

• Nya omständigheter eller bevis framkommit som sannolikt skulle lett till annan utgång.
• Det visar sig att domen bygger på falsk bevisning eller mened.
• Grovt fel i domstolens handläggning.
• DNA-bevis eller annan teknisk bevisning förändrar bilden.

Resning beviljas sällan — enligt HD:s statistik beviljas färre än 5% av ansökningarna. Kända resningsfall är t.ex. Thomas Quick/Sture Bergwall, där åtta domar resningsprövades och undanröjdes 2009-2013.

Vanliga frågor

Relaterade guider

Relaterade brott