Rättigheter som brottsoffer

Vad innebär målsäganderätt?

Målsägande är den mot vilken brottet har begåtts eller som blivit förnärmad av det. I svensk rätt har målsäganden en stark ställning jämfört med många andra länder — det är alltså inte bara åklagarens ärende utan också brottsoffrets.

Som målsägande har du rätt att:

• Få information om utredningens framsteg.
• Biträdas av målsägandebiträde vid vissa brott.
• Få stöd och praktisk hjälp av Brottsofferjouren.
• Framställa skadeståndsyrkande i brottmålet.
• Delta vid rättegången.
• Höras under rättegången och få dina uppgifter prövade.
• Biträda åtalet eller själv väcka talan (vid vissa brott).
• Få skadestånd prövat i samband med brottmålet.

Rätt till information om utredningen

Enligt 13 a § förundersökningskungörelsen (1947:948) ska målsäganden informeras om utredningen. Polisen och åklagaren har skyldighet att informera om:

• Om förundersökning inleds eller inte.
• Viktiga beslut under utredningen.
• Åtalsbeslut eller beslut om nedläggning.
• Tidpunkt och plats för eventuell rättegång.
• Dom i målet.
• Om den dömde friges från anstalt (efter frigivningen).
• Rätt att ansöka om kontaktförbud.

Om du inte får information du har rätt till kan du kontakta polisen eller åklagaren. Sekretess kan dock begränsa detaljerna i informationen under pågående utredning.

Målsägandebiträde — juridiskt ombud på statens bekostnad

Målsägandebiträde är en advokat eller jurist som hjälper brottsoffret under rättsprocessen. Regleras i lag (1988:609) om målsägandebiträde.

Du har rätt till målsägandebiträde vid:

• Sexualbrott (oavsett allvar).
• Misshandel, olaga hot, ofredande i nära relation.
• Andra brott där målsäganden har stort behov och brottet kan ge fängelse över 6 månader.

Biträdet är kostnadsfritt — staten betalar. Advokaten väljs av målsäganden eller utses av rätten.

Hitta advokater som åtar sig målsägandebiträde på www.allaadvokater.se.

Skadestånd — tre nivåer

Som brottsoffer kan du få skadestånd på flera sätt:

Kontaktförbud — skydd mot den dömde

Enligt lag (1988:688) om kontaktförbud kan den som är utsatt för trakasserier, hot eller våld få ett kontaktförbud som förbjuder den andra personen att ta kontakt.

Typer av kontaktförbud:

• Kontaktförbud — förbud att uppsöka eller ta kontakt med målsäganden.
• Kontaktförbud i gemensam bostad — den hotande får lämna hemmet.
• Utvidgat kontaktförbud — gäller inom ett större område.
• Särskilt utvidgat kontaktförbud — med elektronisk övervakning (fotboja för den som utfärdats förbud).

Ansökan görs hos åklagarmyndigheten. Brott mot kontaktförbud ger böter eller fängelse upp till ett år.

Stödperson och Brottsofferjouren

I rättegången — dina rättigheter

Under rättegången har målsäganden flera rättigheter:

• Rätt att närvara — under hela förhandlingen, inklusive tilltalads förhör.
• Rätt att höras — målsäganden hörs först i brottmålet.
• Rätt till tolk — om du inte behärskar svenska.
• Rätt till medhörning — vid känsliga brott kan du höras utan att den tilltalade är i rummet.
• Rätt att biträda åtalet — aktivt delta med eget biträde.
• Rätt att överklaga — om du inte är nöjd med domen (för din del av målet, t.ex. skadestånd).
• Stängda dörrar — vid sexualbrott kan rätten besluta att förhandlingen ska hållas bakom stängda dörrar.

Vanliga frågor

Relaterade guider

Relaterade brott