Ungdomspåföljder — hur fungerar det?

Straffmyndighetsåldern — 15 år

Enligt 1 kap. 6 § brottsbalken är straffmyndighetsåldern i Sverige 15 år. Det innebär att:

• Barn under 15 år kan inte dömas för brott — de är straffrättsligt omyndiga.
• Från 15 år kan man åtalas och dömas för brott.
• Från 18 år räknas man som vuxen straffrättsligt, men straffrabatt gäller fram till 21 år.
• Från 21 år gäller vuxenstraff fullt ut.

Diskussioner om att sänka straffmyndighetsåldern till 14 eller 13 år har förts de senaste åren, särskilt kopplat till gängkriminalitet. Hittills har åldern dock förblivit 15 år.

Straffrabatt för unga under 21 år

Enligt 29 kap. 7 § brottsbalken ska ungdom särskilt beaktas vid straffmätning. Den så kallade "ungdomsreduktionen" innebär att personer under 21 år får lägre straff än vuxna för samma brott.

Observera: Sedan 2022 har ungdomsreduktionen för 18-20-åringar begränsats vid mycket allvarliga brott (minst fyra års fängelse). Vid sådana brott ges inte längre full ungdomsreduktion för 18-20-åringar.

Livstidsstraff kan inte dömas ut för personer under 18 år (29 kap. 7 § 2 st. BrB). Istället används sluten ungdomsvård.

Under 15 år — socialtjänstens ansvar

Barn under 15 år kan inte dömas för brott. Brottsmisstanke hanteras istället av socialtjänsten genom en så kallad LUL-utredning (lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare).

Åtgärder som kan vidtas:

• Samtal med barnet och vårdnadshavare.
• Utredning om barnets hemförhållanden.
• Insatser enligt socialtjänstlagen (frivilliga).
• Vård enligt LVU (lag om vård av unga) om frivilligheten inte räcker.
• Placering på HVB-hem eller i familjehem i allvarliga fall.

Skadestånd kan dock krävas även av barn under 15 år — men inte påföljd i straffrättslig mening.

Ungdomsvård (32 kap. 1 § BrB)

Ungdomsvård innebär att socialtjänsten vidtar åtgärder enligt socialtjänstlagen eller lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

Krav för ungdomsvård:

• Den unge är under 21 år.
• Särskilda skäl talar för ungdomsvård istället för annat straff.
• Socialtjänsten har bedömt behov av vård eller stöd.
• Ett ungdomskontrakt eller vårdplan upprättas.

Ungdomsvård kan kombineras med ungdomstjänst om så bedöms lämpligt (32 kap. 3 § BrB).

Ungdomstjänst (32 kap. 2 § BrB)

Ungdomstjänst är oavlönat arbete som döms ut av rätten för unga lagöverträdare. Reglerna liknar samhällstjänst för vuxna men anpassade för ungdomar.

Sluten ungdomsvård (LSU)

Sluten ungdomsvård är den strängaste ungdomspåföljden och används när fängelse annars skulle ha dömts ut. Regleras i lag (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård.

Kännetecken:

• Avtjänas på SiS-ungdomshem (Statens institutionsstyrelse), inte i fängelse.
• Strafftiden är 14 dagar till 4 år.
• Ingen villkorlig frigivning — hela tiden avtjänas.
• Den dömde är 15-17 år vid domen.
• Kraftig insats av vård, utbildning och behandling.

LSU innebär frihetsberövande men med fokus på rehabilitering. Målet är att den unge ska kunna återvända till samhället som en fungerande medborgare. Kritiken mot LSU har funnits — både att det är för milt och att det saknar tillräcklig säkerhet för andra ungdomar.

Rättsprocessen för unga

Särskilda processregler gäller för unga misstänkta enligt lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare:

• Vårdnadshavare närvarar vid förhör (23 kap. 10 § RB).
• Socialnämndens representant ska normalt kallas till förhör och rättegång.
• Offentlig försvarare förordnas regelmässigt.
• Skyndsam handläggning — mål ska avgöras inom sex veckor.
• Yttrande från socialtjänsten inhämtas före dom.
• Särskild åldersutredning kan göras om åldern är osäker.
• Rättegången kan hållas bakom stängda dörrar för att skydda den unge.

Åklagaren kan även besluta om åtalsunderlåtelse för unga vid mindre allvarliga brott om socialtjänsten vidtar åtgärder. Detta innebär att åtal inte väcks och domstolsprövning undviks.

Vanliga frågor

Relaterade guider

Relaterade brott