Försäkringsbedrägeri

Försäkringsbedrägeri är en form av bedrägeri enligt 9 kap. 1 § Brottsbalken där gärningspersonen uppsåtligen vilseleder ett försäkringsbolag för att få ut försäkringsersättning som denne inte har rätt till. Det är ett av de vanligaste ekonomiska brotten i Sverige.

Brottet kan ta sig många former, från att överdriva skador i en skadeanmälan till att anlägga bränder eller iscensätta stölder för att få ut ersättning. Gemensamt för alla former är att gärningspersonen genom vilseledande förmår försäkringsbolaget att betala ut ersättning som annars inte skulle ha betalats.

Försäkringsbedrägerier beräknas kosta försäkringsbranschen flera miljarder kronor årligen, vilket i förlängningen drabbar alla försäkringstagare genom högre premier. Försäkringsbolagen investerar därför allt mer i utredningsresurser och digital analys för att avslöja bedrägerier.

I takt med digitaliseringen har nya former av försäkringsbedrägeri uppstått. Manipulerade bilder och dokument samt AI-genererade skaderapporter utgör nya utmaningar för branschen. Samtidigt har försäkringsbolagen utvecklat avancerade verktyg för att identifiera digitalt manipulerat material.

Utöver det straffrättsliga ansvaret medför försäkringsbedrägeri allvarliga civilrättsliga konsekvenser som kan vara minst lika kännbara som straffet.

• Återbetalningskrav: Försäkringsbolaget kräver tillbaka all felaktigt utbetald ersättning, ofta med ränta.
• Skadestånd: Gärningspersonen kan bli skyldig att ersätta försäkringsbolagets utredningskostnader.
• Uppsagd försäkring: Försäkringsbolaget har rätt att säga upp samtliga försäkringar med omedelbar verkan.
• Svårt att få ny försäkring: Informationen delas via GSR, vilket gör det svårt att teckna försäkring hos andra bolag.
• Företagskonsekvenser: Företag kan förlora sin verksamhetsförsäkring och därmed möjligheten att bedriva verksamhet.