Hur lång tid sitter man inne egentligen?

Villkorlig frigivning — 2/3-regeln

Huvudregeln i svensk rätt är att den som avtjänar fängelse friges villkorligt när två tredjedelar av strafftiden har avtjänats, dock minst 30 dagar (26 kap. 6 § brottsbalken).

Villkorlig frigivning kan skjutas upp om den dömde grovt brutit mot fängelselagens regler eller om synnerliga skäl talar mot frigivning (26 kap. 7 § BrB). Uppskjutandet får högst motsvara sex månader åt gången.

Vid livstidsstraff gäller inte 2/3-regeln automatiskt — tidsbestämning sker via särskilt förfarande.

Så beräknas strafftiden

Strafftidsberäkning regleras i lag (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. Kriminalvården beräknar exakt start- och slutdatum för frihetsberövandet.

Vad som räknas som avtjänad tid:

• Tid i anstalt under verkställighet.
• Tid i häkte före och under rättegång (för samma brott).
• Tid med fotboja (IÖV) räknas som avtjänat fängelse.
• Tid med permission från anstalt.
• Tid på öppen avdelning räknas lika som sluten.

Vad som INTE räknas som avtjänad tid:

• Tid då den dömde är avviken (rymd).
• Tid i samhällstjänst (separat påföljd).
• Tid i psykiatrisk tvångsvård vid separat dom (i regel).

Avräkning av häktningstid

Enligt 33 kap. 5 § brottsbalken ska tid som den dömde varit häktad eller anhållen för samma brott räknas av från fängelsestraffet. Detta är en viktig princip som förhindrar dubbelt straffande.

Exempel:

Permission och utslussning

Fängelselagen (2010:610) reglerar permission och utslussning. Syftet är att förbereda den dömde för återkomst till samhället.

Livstidsstraff i praktiken

Livstid är Sveriges strängaste straff och saknar fast slutdatum. Det kan dömas ut för exempelvis mord (3 kap. 1 § BrB), terroristbrott och vissa andra grova brott.

Sedan 2006 finns lag (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid. Efter minst 10 års avtjänad tid kan den dömde ansöka om tidsbestämning hos Örebro tingsrätt.

Domstolen väger in:

• Brottets allvar och omständigheter.
• Återfallsrisk.
• Hur den dömde skötts i anstalt.
• Eventuell våldsbenägenhet.
• Medverkan i behandlingsprogram.

De flesta livstidsstraff omvandlas till tidsbestämda straff på 25-30 år. Efter villkorlig frigivning (2/3-regeln) innebär det ca 18-21 års faktisk tid bakom galler. Vissa dömda har dock sittat avslagna vid omvandlingsförsök och avtjänar fortfarande.

Prövotiden efter villkorlig frigivning

Enligt 26 kap. 10 § brottsbalken motsvarar prövotiden den återstående strafftiden, dock minst ett år.

Under prövotiden:

• Den frigivne ska sköta sig och leva laglydigt.
• Övervakning av frivården kan förekomma.
• Särskilda föreskrifter kan ges (t.ex. drogtester, behandling).
• Vid nya brott eller misskötsel kan prövotiden förlängas eller frigivningen undanröjas.

Vad händer vid återfall?

Om den villkorligt frigivne begår nya brott under prövotiden kan den villkorliga frigivningen förverkas enligt 26 kap. 19 § BrB. Det innebär att den återstående strafftiden (den "sista tredjedelen") måste avtjänas.

Kombinerat med straffet för det nya brottet kan detta innebära avsevärt längre tid i anstalt. Rätten kan också justera strafftiden beroende på brottets karaktär och tiden som passerat.

Vanliga frågor

Relaterade guider

Relaterade brott